ELLIES PERSPEKTIV

“Niall, where is the teddybear?” ropade jag från barnrummet. Min hand var på min höggravida mage och jag kunde inte fatta att jag skulle vara mamma till en underbar son om bara två veckor. För ja, det hade redan gått 8 månader och två veckor och om två veckor så skulle jag föda. Om han inte var sen eller tidig förstås. Det senaste så hade han varit väldigt rörlig, speciellt under natten då jag fått många sparkar av honom. Niall hade kallat honom nattuggla ett antal gånger bara för att han sov på dagen och var vaken på natten.

“Isn’t it in the nursery?” hörde jag honom ropa tillbaka som svar på min fråga. Just nu höll vi på att packa inför sjukhusbesöket. Även om vi trodde att bebisen skulle vara i tid så ville vi ändå vara förberedda när tiden väl var inne. Än så länge så hade vi packat blöjor, en blå body och en liten blå mössa. Längre hade vi inte hunnit och jag lyckades inte hitta en nalllebjörn som killarna hade köpt till honom. Vi hade faktiskt kommit på några namn som vi hade gått omkring och sagt flera gånger och det kändes som om vi hade hittat det rätta. Louis hade gått vidare och var inte längre beroende av att barnet skulle ha hans namn, vilket var en lättnad. Jag hörde steg bakom mig och vände mig om för att se Niall stå i dörrkarmen.

“Let me help you find it” sa han och började krypa runt i rummet föra att leta under spjälsängen och fåtöljen. Jag fattade inte varför den skulle vara där under men eftersom Louis och Harry ibland kom in hit så vore det inte så konstigt om den faktiskt var där under någonstans.

“Found it” hörde jag Niall säga under sängen. Han kröp ut under sängen och skulle ta upp huvudet när han slog i det i sängkanten.

“Ouch” mumlade han och lade sig platt ner på magen. Ett skratt for ur min mun. Han såg så himla rolig och gullig ut.

“Stop laughing Ellie” sa han och kröp ut under sängen för att denna gång inte slå i huvudet i sängkanten. Han ställde sig upp med nallen i handen.

“Aww, shall I kiss the pain away?” frågade jag försiktigt och han nickade och putade med underläppen. Jag gick fram mot honom och pussade honom försiktigt på huvudet. Vilket resulterade till hår i munnen.

“Very attractive Ellie” sa Niall med ett flin när jag försökte få bort håret runt min mun. Jag räckte ut tungan mot honom innan jag tog med mig nallen ut till vardagsrummet där vi hade en ryggsäck som skulle packas. Jag lade ner nallen och satte mig sedan utmattat ner i soffan. Det hade varit en jobbig dag. Jag och Niall hade varit och kollat på lokaler till bröllopet men inte lyckats hitta en enda som passade. Det enda som var bestämt till bröllopet var datum, tid, färger, brudtärna och Nialls bestman. Samantha skulle vara brudnäbb och Gemma skulle vara min huvud brudtärna. Niall hade valt Liam som sin bestman. Det kändes ganske stressande. Den 20:e juli så skulle jag och gifta oss och vi hade inte ens en lokal. Präst hade vi, så det var ju avklarat. Men kvar fanns ju som sagt, mycket.

Niall slängde sig i soffan med fötterna i mitt knä.

“Eww, Niall take them away” klagade jag och försökte ta bort hans fötter. Han skrockade lite innan han drog mig till sig så att jag låg mellan hans ben med mitt huvud på hans bröst. Han lade sina händer på min mage, som var ovanligt livlig just nu, och strök den försiktigt.

“What were you thinking about?” frågade han efter en stunds tystnad.

“The wedding. We have a lot of things left, I don’t know if we’re going to make it on time” svarade jag.

“We will make it on time, even if we have a lot of things left. And besides, I don’t care if we don’t have a nice wedding or not. All I want is to marry you. And have a nice cake” sa han och vi skrattade.

“I love you Niall” sa jag och tog hans ena hand i min.

“I love you too, sweetie” sa han och kysste min högra tinning.  

NIALLS PERSPEKTIV

“Do you want to watch a film?” frågade jag Ellie och strök henne över hennes mage som gav ifrån sig sparkar då och då.

“Sure, and order pizza?” lade Ellie till. Jag log, hon kände mig för väl.

“Sounds great” sa jag glatt och drog fram min mobil ur bakfickan. Jag slog in numret till den närmsta pizzeria och beställde två ostpizzor.

“It’ll be here in 15 minutes” sa jag när jag lagt på. Hon nickade mot mitt bröst och gäspade.

“Tired?” frågade jag och hon nickade. “Well, we’re going to watch a film now. So you can’t sleep now.” fortsatte jag.

“Dont’ worry, I won’t fall asleep” sa hon och satte sig försiktigt upp. Hon gick långsamt upp från soffan och gick fram till skåpet med alla våra filmer.

“What do you wanna watch? And by the way, I’m not watching Toy Story. I can’t believe Liam made us watch it twelve times.” Jag skrattade åt det hon nyss hade sagt och i den stora sanning som låg i det.

“What about The Lucky One?” frågade hon och höll upp fodralet till filmen. Jag suckade.

“We have watched it so many times, can’t we watch something else?” frågade jag och hon skakade på huvudet.

“Nope, Zac Efron is hot and thus movie is awesome” sa hon och stoppade i filmen i dvd:n.

“I’m going to pretend that I didn’r hear that” sa jag och hon räckte ut tungan mot mig. Jag skrockade lite och väntade på att Ellie skulle komma tillbaka till soffan i mina armar. Vilket hon snart gjorde. Jag slog ännu en gång armarna omkring henne och lade sedan en filt över oss båda. The Lucky One var en film som Ellie alltid ville kolla på. Hon tjatade alltid om att Zac Efron var snygg, vilket kanske inte var det roligaste. Men han var ju iallafall inte den personen som skulle gifta sig med henne. Ett leende spred sig på mina läppar när jag tänkte på bröllopet. Om bara någon månad ungefär så skulle Ellie ha mitt efternamn och vi skulle leva ihop i alla våra dagar. Vi skulle även ha en underbar son i våra armar vilket kändes helt sjukt. Om bara två veckor skulle jag bli pappa. Jag böjde mig fram lite och pussade Ellie på kinden.

“I love you” mumlade jag mot hennes kind och jag kände henne rysa.

“I love you too” svarade hon och tog sin hand i min som låg på hennes sparkande mage.

ELLIES PERSPEKTIV

Filmen var slut och jag hade faktiskt inte somnat. Däremot hade mannen bakom mig gjort det. Hans armar var beskyddande runt min mage och jag kunde höra hans små snarkningar. Jag kollade bak lite och möttes av Nialls sovande ansikte. Han såg alltid så söt ut när han sov. Mina händer drogs till min mage när jag kände smärta. Ett konstigt ljud föll ur min mun vilket gjorde att Niall vaknade.

“Ellie? What are you doing?” frågade han trött men även oroligt.

“Nothing, my stomach just hurts a bit” svarade jag och tog ett djupt andetag för att kunna hantera smärtan som nästan hade försvunnit.

“Do you ne-” började Niall men slutade mitt i meningen. Jag kollade ännu en gång bak på honom och såg att han hade stora ögon.

“Niall, what-” började jag men hann inte längre förrän Niall avbröt mig.

“Ellie, your water just broke” sa han. Jag kollade ner och såg att soffan och en bit av Nialls byxa var blöt. Ännu en gång kändes en hemsk smärta i min mage vilket fick mig att skrika. Niall reste sig försiktigt upp och tog mina händer.

“Ellie, take deep breaths” sa han upprepande gånger. Jag nickade och försökte kontrollera min andning. När den var någorlunda normal var det som om jag vaknade upp.

“Niall take me to the hospital!” utbrast jag.

“Oh, of course” sa han som om han hade glömt och hjälpte mig att resa mig upp. Jag höll händerna på min mage och gick långsamt fram i smärta med Nialls hjälp.

“I can carry you if you want” sa han och jag nickade. Han lyfte upp mig i brud stil och skyndade sig ut till bilen. Han satte mig i passagerarsätet och knäppte fast mig med bältet.

“I’m just going to get the bag, just take deep breaths” sa han och skyndade sig in i huset igen för att hämta väskan. Jag gjorde som han sa och tog djupa andetag. Smärtan var olidlig och allt jag ville var att få ut bebisen.

Snart kom Niall tillbaka och han körde snabbt iväg mot sjukhuset. Han kollade på mig oroligt och tog sin hand i min.

“It’s okay baby, we’re almost there” sa han även fast jag visste att det var en kvart kvar. Ännu en sammandragning kom och gjorde hur ont som helst. Jag klämde åt Nialls hand och skrek ut i smärta.