Live While We're Young - del 5

| Postat i: Live While We're Young
                    

Ellies Perspektiv
När jag kom hem från skolan slängde jag mig soffan med en suck. Det hade varit jättepinsamt att gå förbi Harry och Matt eftersom Harry bara flinade som ett fån. Men, jag försökte att inte låtsas om det. Istället hade jag lett, sagt hej och bara gått vidare. Medan Ashley, som var med mig, kunde nästan inte hålla sig för skratt. Jag undrar hur mycket hon skrattar på en dag asså...
Mitt i mitt lilla ”dagdrömmande” hörde jag röster från hallen.
”Hello!?” ropade jag.
”Oh, hi Ellie, are you home?” hörde jag Harry ropa tillbaks.
”Yeah” svarade jag och gick ut till hallen för att möta honom, men ryckte till lite när jag såg Matt där också.
”Oh, hi Matt” sa jag och log lite. Han hälsade tillbaks och sedan gick de in i köket. Harry med ett brev i handen.
”What's that?” frågade jag och pekade på brevet som han höll i.
”Eh, it's a letter from x-factor...” svarade han och lät nervös på rösten.
”Why do you get a letter from x-factor?” fortsatte jag undrande.
”Because two months ago I searched to X-Factor, and now I'm going to know if I passed or not” svarade han och började långsamt öppna brevet.
”Wow, that's so cool, I mean, what if you get really famous, and rich and you have loads of girls around you...” sa jag och gestikulerade med armarna samtidigt som jag pratade.
”Ellie, I think that you're more excited than me” avbröt Harry mig och skrattade lite.
”Yeah, maybe, but I just think that's so cool. But I didn't know that you could sing, did you?” frågade jag Matt.
”Yeah, he is really good” svarade han och betonade ”really”. Jag kollade på Harry som nu hade fått upp brevet.
”Come on, read it!” sa jag upphetsat. Han nickade sakta och började sedan läsa tyst. Han kollade upp på oss och ett stort leende spred sig på hans läppar.
”I made it!” han och började hoppa runt. Jag skrattade åt hans lilla dans som han nu dansade och gick sedan fram och kramade om honom. Matt gick också fram och kramade han innan vi satte oss ner och började prata om hur det skulle bli om han gick vidare från auditionen om en månad.

Harrys Perspektiv, 1 månad senare
Vi stod och väntade på att det skulle bli min tur att sjunga. Jag var sjukt nervös. Mamma stod bredvid mig och sa lugnande ord medan Ellie och Gemma satt och var hur uppspelta som helst. De betedde sig som om det var de som skulle uppträda.
”Girls come on, you're acting like you're going to perform” sa jag och skrattade lite åt deras beteende.
”Whatever, I don't know anyone here anyway” svarade Ellie och vände sig sedan mot Gemma igen. Jag såg hur en överlycklig kille (några år äldre än mig) kom ut från scenen. Förmodligen hade han gått vidare. Jag satte mig ner på en av bänkarna. Klumpen i magen växte mer och mer och mitt hjärta dunkade i 190. Jag lutade mig bakåt och tog några lugnande andetag.
”You will do it great” hörde jag Ellie säga från min vänstra sida. Hon satte sig ner bredvid mig och log.
”Thank you Ellie” sa jag och kramade om henne. Vi satt och pratade i 10 minuter innan jag hörde mitt namn ropas upp. Jag reste mig upp och började gå mot ”ingången” till scenen. Alla kramade mig och önskade mig lycka till. Jag fick en mikrofon och 5 sekunder senare var jag uppe på scenen.

Ellies Perspektiv
Jag stod och gapade när Harry sjöng, han sjunger verkligen som en ängel. Om han inte går vidare vet jag inte vad jag ska göra. Jag lyssnade noga när han tog de sista tonerna av ”Isn't she lovely”. Publiken applåderade och det gjorde även vi.

När Harry kom ut från scenen med ett stort leende så sprang Anne fram och kramade om honom hårt. Man såg glädjetårar från hennes ögon när hon släppt Harry. Vi andra kramade också om honom. När kramkalaset var slut så åkte vi till en restaurang för att fira. Harrys läppar var uppe vid ögonen hela tiden när vi satt på restaurangen, inget kunde göra honom gladare.
”Harry, you need to tell Matt!” sa jag till honom efter ett tag. Den senaste månaden så hade vi kommit ganska nära varandra, och ja, jag gillar honom lite... Men vår vänskap är väldigt bra så det är inget som jag vill ändra på än så länge.
”Yeah, I know” svarade han. Jag kände hur det vibrerade i fickan från mobilen. Jag tog upp den och såg ett sms från Sarah.
Hey, what's up? I miss you so much xx

Hi darling! I miss u too, we're celebrating that Harry passed the audition!! xx svarade jag och fick snabbt ett svar tillbaka.
Oh cool! ;) <3

Hey, what r u doing this weekend? ;) Jag kom på världens bästa idé, bara pappa går med på den förstås...

Nothing... I think, why? :) xx

I was thinking that you could come to Holmes Chapel! ;)

Omg, ofc but I need to ask my parents first but I text you later. :)

Jag svarade inte utan la undan mobilen och log mot pappa.
”Dad, is it okay if Sarah comes to us this weekend?” frågade jag.
”Eehm, I don't know...” svarade han och kliade sig i nacken.
”But, please, you said that she could come whenever we wanted to” fortsatte jag.
”Well.. Okay then” svarade han och suckade.
”Thank you so much” sa jag och började sedan äta på min mat som hade kommit.




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: