---

Ellies Perspektiv 5 veckor senare
”The boys are here in any second” sa Anne och tog ut potatisgratängen från ugnen. Harry och de andra skulle komma och bo hos oss några dagar innan de skulle uppträda igen. Nu var det bara tre stycken kvar och jag kan fortfarande inte fatta att de är så kända. Min irriterande bror är känd! Jag ställde ner den sista tallriken på bordet. Det skulle bli många vid middagen idag.
Jag hörde hur ytterdörren öppnades och skratt fyllde hallen.
”Hello?!” hörde jag Harry ropa. Anne skyndade sig ut till hallen och jag följde med henne.
”Hi” sa hon och kramade om dem en efter en.
”Hey Ellie” sa Harry efter ett tag och kramade om mig.
”Hi” svarade jag och gav även de andra varsin kram. Gemma och pappa kom också för att hälsa och efter ett tag satte vi oss vid bordet och började äta.
”Boys, I have to ask you, how have it been being on X-Factor? How it is standing on stage and so one” sa pappa nyfiket.
“Well, it’s an amazing experience, and that feeling on stage can’t compete with anything” sa Liam och tog en tugga av köttet.
“I can imagine that.. It’s unbelievable that you have comed so far” sa Anne och log.
Jag nickade glatt för att visa att jag höll med och fick syn på Zayn som satt med en konstig min och tittade på sin tallrik där det bara låg potatis och grönsaker, men inget kött.
”What is it?” mimade jag och mötte hans blick.
”I can’t eat the meat” mimade han tillbaka till mig och jag slog mig för pannan med en liten suck.
Såklart! Zayn var ju muslim, han åt inte griskött. Hur kunde jag ha varit så dum att glömma berätta det!? Åh så korkat.
”What is it, Ellie? sa pappa som hade sett mig sucka.
”Well, I totally forgot to tell you guys this, but Zayn is muslim and he can’t eat the meat..” sa jag.
“Oh… I’m so sorry Zayn, we’ll fix something else to you” sa Anne ursäktande och började resa sig upp.
”No, I’ll fix it, it was my fault..” sa jag och reste mig upp och tittade lite generat på Zayn.
”I’m sorry Zayn, I totally forgot it” fortsatte jag och försökte le lite mot honom.
”It’s okay Ellie, it can happend to everyone” sa Zayn och log mot mig.
“Okay then.. But what do you want? Do you like scrambled eggs?” frågade jag eftersom jag själv älskade äggröra.
”I love it” sa Zayn och och Niall började plötsligt skratta.
”What is so funny Niall?” frågade Louis förvirrat.
“Do you remember when Zayn once made scrambled eggs to all five of us, but he was so hungry so when we showed up he had ate it all up himself?” frågade Niall medan han skrattade.
“Yeah I remember!” sa Harry och började skratta han med.
”Hey, that could have been you Niall” sa jag med ett litet leende medan jag tog fram några ägg ur kylen.
”Exactly!” utbrast Louis och skrattade.
”Well, maybe…” sa Niall och log.
”Not maybe, more like definetly” sa Liam.
“Okay, okay you have right!” sa Niall och höll up händerna.
“Yes” sa jag med ett nöjt leende och drog fram en stekpanna och hällde i lite smör.
”Well, enough about that.. Obsviously Niall always eats the most” sa Liam.
“He really does” sa Harry och log lite mer potatis.
“So Ellie, how is it with your sweetiepie?” sa Louis retsamt och gjorde kaninöron när han sa sweetiepie.
Jag suckade och räckte ut tungan åt Louis. Att de fortfarande kom ihåg det, helt otroligt. Jag trodde faktiskt inte att killar hade så bra minne.
”Well, it’s good” sa jag.
”Okay, but if it’s not someday you know the expert of love, Louis, can give you advice” sa Harry och flinade mot Louis och Louis flinade tillbaka.
“Haha, really funny” sa jag trött och vände mig mot Niall som satt bredvid mig.
”Their humour sucks, right?” frågade jag men tystnade när jag såg att Niall log retsamt.
”Well, not really…” sa han och skrattade lite kort.
”Liam and Zayn, you’re on my side, right?” sa jag desperat med oseriöst.
“Of course! They’re not even funny” sa Zayn och Liam nickade instämmande.
“There you see, three towards three” sa jag och räckte ut tungan mot Louis och Harry.
“Ellie, don’t do that! You’re not three!” sa pappa och jag började skratta medan jag gjorde klart äggröran.
”No I’m not three, but I know someone who is” sa jag sedan och pekade på Harry.
“Hey!” sa Harry och gav mig onda ögat.
”You’re so ridiculus now Harry, stop it” sa Anne strängt och vi yngre började skratta.
”Mr Styles is really sorry, he can’t help that he’s only three” sa Louis med en mörk röst och det lät så kul.
”You’re officially the funniest here Louis” sa jag och gav Zayn äggröran.
”Thanks, looks great” sa Zayn och log.
”Thank you, Miss Johnson” sa Louis och hade fortfarande den mörka rösten.
”No problem, Mr Tomlinson” svarade jag med ett skratt.
Louis log och vi fortsatte prata lite grann tills vi ungdomar ätit upp, för pappa och Anne satt alltid kvar länge och pratade. Vi gick sedan upp till hallen på övervåningen där det fanns soffor och en tv där vi slog oss ner.
”So what should we do?” frågade Zayn efter en stund.
“I know something” sa Harry med ett finurligt leende och viskade sedan något I Louis öra och Louis log och nickade.
Detta bådade inte bra. Just som jag tänkte flytta på mig kastade sig Harry och Louis på mig och började kittla mig.
”Stop it!” vrålade jag mellan skrattattackerna men de slutade inte.
”Zayn! Liam! Niall! Help me!” skrek jag och de kastade sig på högen och försökte få bort Louis och Harry från mig.
Det slutade med att vi alla hamnade i en hög på golvet skrikande av skratt.
”I hate you Harry! And you too Louis!” Why are you always so mean to me!? Sa jag surt och satte mig upp när mitt skratt hade lugnat sig.
”Because it’s funny maybe?” sa Harry och flinade mot mig samtidigt som han gjorde high-five med Louis.
”You are so ridiculus. Doing high-fives, seriously?” frågade jag och skrattade med slutade snabbt när Louis viskade något i Harrys öra och Harry hade svårt att hålla sig för skratt medan han nickade.
”No, don’t do…” längre hann jag inte förrän Harry och Louis hade tagit mina ben och armar och slängt mig i soffan.

Harrys perspektiv
”Ahh!” skrek Ellie när vi plockade upp henne och slängde henne i soffan.
Vi alla fyra killar började skratta, det var så himla kul att retas med Ellie. Efter kanske tio sekunder tystnade Liam.
”She’s not moving…” sa han oroligt och gick snabbt fram till soffan där Ellie låg med huvudet mot väggen. Jag skrattade lite.
”No, she’s just joking with us” sa jag och gick också fram till soffan där Liam redan stod.
”She’s not moving anything Harry, look at her…” sa han oroligt och jag svalde. Hon rörde sig faktiskt inte.