Live While We're Young - del 1

| Postat i: Live While We're Young
Ellies Perspektiv
2 månader senare
Jag stod i dörrkarmen till mitt nya rum som jag skulle dela med Gemma. Jag tog en djup suck och bar in en av mina flyttlådor. Rummet var ganska stort med två garderober, två enkelsängar, ett skrivbord och en stor spegel. Jag la mig ner i sängen och kände direkt hur trött jag var, vi hade flyttat lådor hela dagen. Dock hade jag inte packat upp någonting än, det fick vänta till i morgon.
”The food is ready” hörde jag Harry säga från dörren.
”Comming” mumlade jag till svar och gick ner till köket med Harry i släptåg.
De andra satt redan vid bordet.
”Oh, there you are. I guess you are hungry after so much hard work today” sa Anne och log medan vi satte oss vid bordet.
”How does it feels to start in a new school, Ellie?” frågade Anne mig.
”It feels okey I guess...” svarade jag och ryckte på axlarna.
”I think it's going to be fine, because Harry can show you around school” sa pappa och klappade mig på axeln. Jag ryckte snabbt bort den och sa;
”The problem isn't the school, it's that I'm gonna miss Sarah” sa jag sammanbitet och gav honom en menande blick.
”We have talked about this before, she can come and visit whenever you want to” sa pappa lite irriterat.
”I'm not hungry anymore” sa jag snabbt och ställde undan disken. Jag skyndade mig upp till rummet och slängde mig i sängen. Tårarna brände bakom ögonen. Varför var vi tvungna att flytta hit? Till en skitby långt ifrån Manchester. Allt var bra innan och pappa var bara tvungen att förstöra det. Jag hörde steg i trappan och torkade snabbt bort tårarna.
Jag hörde en knackning och sen kom pappa in.
”Honey, it's going to be okey. You can make new friends” sa pappa och strök mig över håret.
”I know, but I miss her so much...” sa jag och kunde inte hjälpa tårarna som rann ner på min kind.
”I know you do honey” sa han.

Harrys Perspektiv
Jag vaknade av att regnet smattrade mot fönstret. Jag kollade klockan bara för att se att den var 08.16. Typiskt mig att vakna tidigt när det är söndag. Jag suckade, tog på mig mina mjukisbyxor och gick ner till köket där jag fann Ellie sittandes på en stol.
”Morning!” sa hon glatt och log.
”Morning” svarade jag lite trött och log tillbaks.
”Do you want some tea?” fortsatte hon och jag nickade som svar. Hon reste sig upp och började göra i ordning teet.
”Tell me something about school” sa hon.
”Eh, it's quite small and boring but I like it” svarade jag började ta fram tekoppar.
”Are their any bossy people there?” frågade hon och vände sig mot mig.
”Yeah, it's a gang who think that everyone is geeks” svarade jag.
”So, what ”gang” are you in?” frågade hon nyfiket.
”I don't know if I'm in a ”gang” but I have loads of friends”
”So, you're a popular guy?” fortsatte Ellie.
”I guess so” sa jag och skrattade till. Vi fortsatte att prata lite och efter ett tag kom även Gemma ner.
”What are you guys doing today then?” frågade Ellie oss.
”I'm going to meet some friends” svarade jag och log.
”And you and I, Ellie, are going out and shopping!” fortsatte Gemma glatt.
”Haha, okey!” svarade hon och skrattade lite.

Ellies perspektiv
Efter två timmar av shoppande så bestämde vi oss för att ta en fika på Starbucks. Vi gick in och ställde oss i den korta kön som var framför oss. Jag bestämde mig för chai latte och en muffins medan Gemma tog en kaffe och en cheesecake.
Vi satte oss vid ett bord vid fönstret.
”What do you think about Holmes Chapel so far?” frågade Gemma mig.
”It's okey, but of course I miss Manchester” svarade jag och tog en tugga av min muffins.
”I understand that but I'm sure that you gonna love Holmes Chapel in a while” svarade Gemma och log uppmuntrande mot mig.
Jag log tillbaka som svar innan vi reste på oss för att ta bussen och åka hem igen.




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: