“How’s it going with the house searching?” frågade Greg mig och Niall.

“We found a house that we both loved. But apparently we didn’t get it” svarade jag. Jag såg Harry och Niall kolla på varandra ett tag men när de märkte att jag såg att de kollade på varandra så släppte de blicken som om inget hade hänt.

“Well I’m sure you’ll find a house that you’ll love soon” fortsatte Greg uppmuntrande och jag kollade leendes på honom.

“Do you know what gender the baby is yet?” frågade Nialls pappa oss och jag nickade glatt.

“It’s a boy” svarade Niall och pussade mig leendes på kinden.

---

---

NIALLS PERSPEKTIV

“I want my presents now”

“No, I told you we are waiting to after the dinner”

“But I want to open them now!”

“No Samantha, later”

“It’s not fair”

“It is. Come on now, let’s go and eat dinner”

“I don’t want dinner, I want a present”

Så fortsatte diskussionen mellan Anne och Samantha. Jag stod roat bredvid och tittade på. Samanthas buttra min såg ganska rolig ut och det hjälpte inte hur många gånger som Anne sa att Sam inte fick öppna sina julklappar, hon ville lyssnade inte ändå.

“DINNER’S READY” hördes Harrys djupa röst genom hela huset och helt plötsligt drogs jag in i ett maraton till köket. Alla var hungriga och ville ha mat. Vi alla radade upp oss på en lång kö framför köksbänken där allt möjligt stod uppdukat. Allt det vanliga som fanns på listan för engelsk julmat; rostade potatisar, bacon, brödsås, tranbärssås, brunsås, kastanjfyllning och korv. Ja, det var bara några av alla saker som fanns på den fullsatta köksbänken. Min mage kurrade ljudligt när jag såg allting, det var detta jag älskade med julen. Ja, en av sakerna iallafall.

“So, now when we’re all gathered here in little Holmes Chapel, Niall with his family, Ellie and Harry with the whole family too, I would just like to say a big congratulations to Ellie and Niall and that they’re having a baby, and getting married” sa Ellies pappa Mick stolt och glatt med nästan en tår i ögat. Vi alla hade nu fått mat och vi satt ner vid matsalsbordet. Jag hade fått hamna bredvid Ellie och jag kramade hennes hand under bordet i min egna. Hon log stort emot mig och jag kunde inte annat än att le tillbaka. Mick stod upp och höll ett slags tal för oss, och det rörde verkligen mig.

“I remember raising Ellie up since she was a baby. It wasn’t always easy, but she was, and still is, a wonderful girl. And I can just thank Harry for joining X-Factor, so Ellie could meet this handsome man Niall and fall in love. You two seems so good together and I’m just so happy for you both” sa Mick med ett litet skratt med sin blick riktad emot mig och Ellie. Jag drog upp våra händer så att alla kunde se dem sammanflätade, jag kände mig så himla kär i min blivande fru. Jag såg att Harry log lite åt vad Mick hade sagt om honom.

“And even though all our rough times I really love you Ellie, and thank you Niall for taking so good care of my little girl. She’s not that little anymore, though. I wish you all the best luck in the future, and I can’t wait to become a grandfather” sa han glatt och höjde sitt glas med vin. Ja, vi alla drack vin förutom Sam och Ellie förstås.

“So, cheers” sa han och tog en stor klunk vin.

“Cheers” Vi alla höjde våra glas och skålade med honom. Just då kändes allt så himla perfekt. Mitt liv var bättre än det någonsin hade varit och jag var mer än bara lycklig. Jag kände för att bara gråta och skratta på samma gång för att jag kände mig så glad. Vi satte oss ner bara för att snart ställa oss upp snart igen då det var min pappas tur att hålla tal. Jag hann bara tyst önska att han inte skulle säga något pinsamt om mig innan han öppnade munnen.

“Okay Niall, my turn” börjde han med blicken fäst på mig. Hans läppar krökte sig upp i ett leende innan han fortsatte.

“You’re my little irish boy. I remember when you were little, you still loved to eat as much as you do today” Vi alla skrattade lite, för det var ju väldigt sant. “I’m really happy that you’ve followed your dream ever since the X-Factor audition and that you’re now going to get married and have a kid. I’m so glad you got out of bed that day when your audition was hold. I really love you, and I know mum does too. I guess that what I’m trying to say is, continue follow your dream and don’t let anyone stop you. I love you. Cheers” sa min pappa och med det höjde vi alla glasen igen och skålade innan vi drack och satte oss ner igen. Jag log stort emot min pappa och det betydde mycket för mig, det han sa. Jag följde verkligen min dröm, även med Ellie, för hon var ju den enda jag ville vara med, och det betydde mycket att pappa verkligen stödde oss. Jag visste att mamma också hade varit lika glad för min skull och jag saknade henne. Men vi skulle träffa henne lite senare, efter jul. Nästan alla runt bordet tittade på mig och Ellie, men jag tittade bara på henne och våra händer som var kvar i varandra. Helt plötsligt fick jag en impuls och jag lutade mig fram och placerade en mjuk kyss på hennes läppar. Alla runt hela bordet hurrade - ja, verkligen alla - och jag kände Ellie skratta lite emot mina läppar. Ja, allt var verkligen perfekt.

“FINALLY, FINALLY, FINALLY. I CAN’T WAIT,  I CAN’T WAIT, I CAN’T WAIT” Samantha rusade runt i huset och ropade till alla hon sprang förbi att nu var det dags att öppna julklapparna. Hon var verkligen hyper eftersom hon hade fått vänta så länge på detta nu. Jag svängde mina och Ellies händer fram och tillbaka medan vi gick in vardagsrummet tillsammans. Vi båda skrattade lite när vi hörde henne, jag hade förmodligen också varit sådan när jag var liten. Vi slog oss ner i en av sofforna och jag lutade huvudet emot hennes axel.

“Tired?” frågade hon medan hon drog en hand genom mitt hår. Jag älskade när hon gjorde det, det kändes så skönt.

“No, you’re just a good pillow” svarade jag och hörde henne skratta till lite.

“I bet my stomach is a better one” sa hon sedan skämtsamt medan hennes hand fortsatte att vandra igenom mitt hår. Jag placerade handen på hennes mage och klappade till den lite.

“Maybe, but we don’t wanna risk that” svarade jag omtänksamt och pussade på hennes axel.

“Okay everyone! Samantha here is really exited so I think we’re gonna start open all the Christmas Presents” sa Anne och jag så nu att alla andra också hade kommit in i vardagsrummet. Trots att det var ganska stort och rymligt så blev det ändå trångt för att vi var så himla många där inne samtidigt. Samantha tjöt nöjt och jag log stort där jag satt, jag älskade julklappsutdelningen minst lika mycket nu som när jag hade varit tre år gammal. Anne satte sig ner på golvet framför granen och plockade fram det första paketet.

ELLIES PERSPEKTIV

“Merry Christmas Ellie and Niall, from Harry” sa Anne och gav mig det bokformiga prickigt inslagna paketet. Det var så fint inslaget att jag inte kunde tänka mig att Harry faktiskt hade slagit in det, och det hade han nog inte heller. Men när jag tittade på honom log han bara hemlighetsfullt och vägrade säga något. Jag log lite tillbaka och placerade mitt och Nialls paket i knät medan utdelningen fortsatte. Alla hade gett små klappar till varandra och jag älskade verkligen att fira julen med min underbara familj, både pappa och hans familj men också med Niall och hans familj. Samantha fick förstås många presenter, också några stora och jag började misstänka att pappa och Anne hade något annat för henne också, som till exempel en cykel. Efter ungefär sådär tjugo minuter var klapputdelningen klar och öppnandet kunde börja. Sam rev upp pappret på sina för att snabbt få veta vad det var för något medan vi andra som var äldre, inte hade någon brådska. Så var nog alla när de var barn, men nu förstod jag inte varför man skulle skynda på så mycket. Det var väl bara roligare när man inte visste vad som fanns inuti?

Jag började med att öppna några paket som var ifrån pappa, Anne och Nialls föräldrar. Sen de alla hade fått höra om nyheten med bebisen så var det en hel del kläder, och alla var så himla söta. Jag blev glad av att se alla de pyttesmå kläderna för nu visste jag, och kände, att detta verkligen skulle hända. På riktigt. Det hade känts så overkligt ett tag att vara så lycklig som jag var men nu kunde jag knappt vänta tills jag och Niall faktiskt hade en liten pojke i famnen. Jag började le stort och tittade upp på Niall. Han log tillbaka när han såg alla små kläder jag höll i famnen. Det var väldigt färgglada små tröjor och bodys, och även ett par strumpor med ankor på. Han lade sin arm omkring mig och han såg väldigt glad ut.

“Do you realise that this is our 7th Christmas together, hun?” frågade han fortfarande leendes.

“I know, it’s crazy how the time flies by” svarade jag och tittade på resten av mina paket. Jag såg Nialls kuvert som var hans present skymta fram i högen och det pirrade till i magen på mig. Vi brukade av ren tradition alltid ta varandras paket sist för det var det som var mest roligt, men också var det hans julklappar som var mest spännande att öppna. Niall lade verkligen ner sin själ i presenter han gav bort, han ville att det skulle bli så bra som möjligt och det beundrade jag honom verkligen för. Nästa paket var Harrys som var det som varit så fint inslaget. Jag tittade spänt på Niall som hjälpte mig att riva bort pappret ifrån julklappen. När pappret var borta höll jag i en bok, som jag hade trott att det skulle vara. Men det var inte vilken bok som helst. Jag höll i en bok där det på framsidan stod ‘♥ Nellie ♥’. Jag såg hur Nialls ansikte lystes upp när han såg boken och jag kunde inte låta bli att le själv. Längst ner på framsidan stod det med fin handstil:

‘By Harry, Liam, Zayn and Louis aka your biggest idols’.

Ett litet skratt for ur min mun när jag läste det och och min blick mötte Harrys. Hans blick sken av glädje och han log retsamt innan han vände bort blicken och fortsatte att prata med Gemma som satt bredvid honom. Jag strök händerna över framsidan innan jag sakta slog upp den första sidan. Den fina handstilen, eller mera skrivstilen, gjorde klart för mig att det var Liam som hade skrivit.

‘Hey lovey dovey couple Nellie!

We’ve been working on this book for quite long now and it’s full of surprises for you guys. You will find out soon, so be patient Niall :p

Anyway, we hope you will enjoy it because we really put our soul in it, as Zayn would have said.

Good luck with everything and Ellie, use Niall as the house cleaner as long as you can :) We love you guys, we’ll see you soon xxxx’

Det de, eller Liam, hade skrivit, fick mig att le stort. Niall bläddrade vidare som det ivriga barn han faktiskt fortfarande var, och på nästa sida var det en bild på mig och Niall. Vi båda log stort och jag mindes tydligt den bilden. Den var ifrån förra sommaren, och vi hade tillsammans med resten av killarna haft ett av våra berömda vattenkrig. På bilden var jag och Niall båda väldigt blöta men samtidigt väldigt glada. Minnet fick mig att le stort och jag tittade upp på Niall. Hans blick sa inget annat än kärlek och det fick mitt hjärta att dunka hårt. Jag drog in honom i en mjuk kram och jag kände snabbt att han besvarade den. Han tog sedan boken och lade ihop den.

“We’ll look at the rest really soon, I just wanna give you my present first” sa han mjukt och sträckte fram kuvertet emot mig. Jag rynkade pannan för jag kände mig rätt säker på att det var pengar där i och jag hade sagt klart och tydligt att jag inte ville ha några pengar i present. Niall tog upp mitt paket och tittade på det ett ögonblick.

“Niall, is this money?” frågade jag honom lite halvt besviket. Han bara skakade på huvudet och log mot mig.

“Just open it” sa han medan han drog bort pappret ifrån min present. Jag gjorde som han sa och såg snart en lapp inuti kuvertet, med en medföljande bild. Jag plockade upp bilden som hade ramlat ur och tittade nu på huset som vi hade varit och tittat på för inte så längesen. Jag hade tyckt om det men vi hade ju inte fått det. Jag rynkade fundersamt pannan innan jag vecklade upp lappen som läste det som stod. Ett leende spred sig större och större på mina läppar för varje mening jag läste och trodde knappt det som stod där. Niall mötte min blick och han log stort. Då visste jag att det faktiskt var sant.

“Niall, did you really buy the house for us?! That is amazing” utbrast jag och kastade mig om halsen på honom.

“Yeah, I did. I’m glad you like it” svarade han och drog sina armar omkring min midja. Jag log och kände mig verkligen glad ifrån topp till tå.

“Did you like my present?” frågade jag och drog mig ifrån kramen en bit. Niall tittade på mig och nickade glatt till svar. Jag tog det bruna armbandet ifrån honom som varit min present och fäste det på hans handled. Jag tog sedan fram ett likadant ifrån min ficka och fäste det på min handled. Nu stod det Nellie på båda våra handleder, vi hörde ihop. Det visste jag.

“I love you” sa Niall och log emot mig.

“I love you too. And I know that you belong with me” sa jag och tog tag i hans hand så att våra handleder var bredvid varandra. Nellie, ja det passade faktiskt. Niall och Ellie, Nellie. Och när Nialls läppar mötte mina och hans gnistrande ögon stirrade djupt in i mina så kunde jag inte tänka på något annat, överhuvudtaget.

“Merry Christmas, love”

“Merry Christmas sweetheart”