The Fame Project - del 36

| Postat i: The Fame Project
Tidigare

”Niall, don’t eat up my whole fridge!” ropade jag och en smaskande Niall kom ut till oss med mat i händerna.

“I’m not” sa han med munnen full och vi alla kunde inte hålla oss ifrån att skratta åt honom. Jag kände något hårt som jag satt på och jag drog upp vad det än var som störde mig. Min blick möttes av fotoramen på mig och Rachel jag hade somnat med igår och mitt leende bleknade genast. Jag saknade henne. Liam såg mitt ansiktsuttryck och tog tag i min arm för att dra mig upp.

“Come on now, let’s have some fun”. 

 

RACHELS PERSPEKTIV

När både jag och Carol fått våra väskor så gick vi ut från den folkfyllda flygplatsen i L.A. Det var verkligen hur mycket folk som helst. När vi äntligen mött upp vår chaufför så började vi åka mot hotellet vi skulle bo på. Jag satte i mina hörlurar i öronen och satte på musik samtidigt som jag kollade ut genom fönsterrutan. Jag såg hur L.A.X skylten kom längre och längre ifrån mig samtidigt som jag kunde skymta Hollywood skylten långt borta. Jag suckade. Solen sken starkt ute och här i L.A var det redan sommar. Det skulle vara jätteskönt med sommar. Det är min favorit årstid och jag har längtat jättelänge. Men att inte kunna spendera den med Zayn var verkligen ett stort minus.


Efter ungefär 40 minuter så var vi äntligen framme på hotellet. Jag gick snabbt ut från bilen och tackade chauffören innan jag tog mina väskor och gick in på hotellet. Den varma luften ersattes mot en sval luft när jag kom in. Jag gick fram till receptionen och checkade in. Och utan att vänta på Carol så gick jag upp till mitt rum.


Mannen som hade tagit mina väskor öppnade mitt rum med ett kort och vi steg in.

“Welcome to Hilton hotel, hope you’re having a good time” sa han och jag gav honom dricks innan han försvann ut genom dörren. Jag ställde undan mina väskor lite och tänkte packa upp dem senare då jag var trött efter flygresan. Jag tog en liten rundtur i mitt rum som var mer som en svit. Det fanns ett mini-kök, ett stort badrum, en dubbelsäng och en balkong med utsikt över Hollywood. Jag slängde mig på sängen och kollade klockan för att se att den var 19.37 vilket betydde att den borde vara tjugo i tolv hemma i England. Jag bestämde mig för att ringa till Zayn. Jag slog in det memorerade numret och efter bara några signaler så svarade den personen jag så gärna ville prata med.

“Hi Rachel” sa han och jag log. Bara att höra hans röst fick mig att le.

“Hi Zayn, I miss you” svarade jag och vände mig om så att jag låg på mage på sängen.

“I miss you too, love” sa han och jag hörde Louis i bakgrunden som sa; “You have been without eachother for just a few hours”.

“You’re exactly the same with Eleanor” svarade Zayn och efter det hörde jag en dörr stängas.

“So, how was the flight?” frågade han.

“Boring, boring and boring” svarade jag och skrattade lite åt min beskrivning.

“It doesn’t surprise me” svarade han.

“What are you doing?” frågade jag.

“The guys just came and woke me up, so we’re heading out later to hang out and tomorrow we’ll start our tour” svarade han.

“That sounds fun” svarade jag med glädje i rösten.

“Yeah, it’s going to be fun to go on tour, but I still miss you” svarade han.

“I miss you too, but we need to think positive right? And -” började jag men hann inte längre förrän jag hörde hur dörren till hotellrummet öppnades. Jag förstod genast att det var Carol.

“Carol’s here, gotta go. I love you” sa jag tyst och lade på. Jag vände mig om när jag hörde någon bakom mig och mötte Carols blick. Hon höll en bunt med papper i handen som hon slängde ner på sängen bredvid mig. Jag tog upp det översta pappret och såg genast att det var en del av ett manus. Jag kollade frågandes på Carol.

“It’s for your audition that is in two days” svarade hon.

“Two days! How am I supposed to know all of this in two damn days!” utbrast jag argt och pekade på bunten med papper.

“Calm down Rachel, you just need to learn the two first pages for your audition” svarade hon. “But if you get the role, which I think you do, you need to learn all of that” fortsatte hon. En tanke for genast genom min hjärna samtidigt som jag log.

“And don’t you dare to mess this up” sa hon hårt innan hon försvann ut ur rummet. Mitt leende försvann genast. Min plan var att göra dåligt ifrån mig på min audition så att jag inte skulle få rollen och istället åka hem till England. Men självklart så var Carol tvungen att se igenom mina planer och förstöra dem.


Nästa morgon vaknade jag, tråkigt nog, inte upp bredvid Zayn. Jag suckade och kollade på den tomma platsen bredvid mig. Om bara Zayn var här, tänkte jag och begravde ansiktet i kudden. Som om det inte var jobbigt som det var så kom snart djävulen själv in på hotellrummet. Klackarna skrapades mot trägolvet och motvilligt så kollade jag upp. Jag mötte Carols bruna ögon som kollade stressat på mig.

“You need to get up! You have an interview in 3 hours and after that, you need to practice for your audition” sa hon snabbt och satte upp sitt hår i en stram knut. Jag gnuggade mig i ögonen och gick upp från sängen. Jag bytte snabbt om från min pyjamas, som bestod av Zayns tröja och ett par shorts, till ett par jeansshorts och en t-shirt. Jag sminkade mig och plattade mitt hår innan jag var redo att vistas ute i Los Angeles. Jag drog på mig mina vita converse och ett par solglasögon, dels för att det var soligt ute men också för att minska risken att bli upptäckt, och mötte Carol vid dörren. Vi gick ut till hissen där en jobbig tystnad uppstod. Man kunde känna spänningen i luften mellan oss, men jag brydde mig inte. Carol förtjänade att bli så gott som ignorerad.


När vi kom ner till lobbyn så såg jag flera fans och paprazzis utanför. Jag suckade. Såklart hade de redan lyckats lista ut vart jag befann mig. Carol och Connor hade i alla fall rätt i en sak. Jag var kändare nu än vad jag var innan jag dejtat Zayn. Men i detta läget vet jag inte om det var så positivt. Ibland önskade jag bara att jag var en vanlig tjej som kunde gå ut utan att bli attackerad av fans. Men livet är inte alltid som man själv vill, det har jag ju märkt av egna erfarenheter. Och även om jag gillar - rättelse, älskar - det jag gör så kan jag inte undgå att vara avundsjuk på vanliga tjejer jag ser på stan som går runt med sin kompisar och skrattar och inte alls behöver bry sig om om någon paparazzi gömmer sig i buskarna eller vad man har på sig.


“Ladies and gentlemen, here is Rachel Moore!” ropade mannen som höll i intervjun. Jag gick ut på “scenen” och vinkade till kamerorna och publiken. Jag var lite nervös eftersom det här var en live intervju och det var ett tag sen som jag gjorde en. Jag log och skakade hand med Alexander, intervjuaren.

“It’s nice to have you here Rachel” sa han och log.

“It’s nice to be here” svarade jag och slog mig ner på den vita soffan. Jag kollade upp på den gråhåriga mannen framför mig som kollade ner på sina kort innan han kollade på mig igen.

“So Rachel, you came to Los Angeles yesterday right?” frågade han och jag nickade.

“What do you think of L.A then?”

“I haven’t seen so much of L.A yet because I was so tired yesterday so I just went straight to bed when I came to my hotel room. But I think it’s really nice. It’s different from UK because it’s much warmer here” svarade jag. Han nickade.

“Everyone likes it in L.A, right?” sa han och vände sig mot publiken när han sa det sista ordet. Publiken jublade och applåderade Jag skrattade lite och tog en klunk vatten från glaset som stod på soffbordet.

“You’re going to an audition tomorrow. For which movie?” frågade han när publiken lugnat sig.

“Yeah, it’s for Winter’s Bone. I’m really excited” svarade jag med ett stort leende på läpparna. Alexander fortsatte med sina frågor och allt gick bra tills han kom till den frågan jag hoppades att han skulle skippa.

“The rumours about you and Zayn from One Direction are saying that you two broke up. Anything you want to comment about that?” frågade han och det blev knäpptyst i hela studion. Jag suckade. Jag visste ju att den här frågan skulle komma men ändå var jag inte förberedd nog att veta vad jag skulle svara. Egentligen skulle jag vilja säga att jag var tillsammans med Zayn och att jag älskade honom av hela mitt hjärta. Men jag visste mycket väl att jag inte kunde det. Då skulle jag få säga hej då till min karriär och Zayn skulle få säga hej då till One Direction. Och så egoistisk var jag inte. Jag skulle aldrig, under några omständigheter göra så att Zayn förlorade sin karriär. Därför svarade jag;

“Yes it’s true. Me and Zayn broke up because we don’t feel that way for eachother like we did in the beginning in our relationship. But we’re still friends and no matter what Zayn will always have a place in my heart” svarade jag och kollade in i kameran.


När jag kom av scenen så drog Carol med sig mig till ett omklädningsrum där vi var ensamma.

“Why did you say that!” utbrast Carol när hon stängt dörren om oss.

“Say what?” frågade jag surt tillbaka och satte armarna i kors.

“That you and Zayn are still friends and that he always will have a place in your heart” förklarade hon argt och satte sig ner på en stol.

“What did you want me to say then? That me and Zayn broke up because you and Connor forced us to?!” sa jag argt och tog på mig min skinnjacka.

“Of course not! I wanted you to say that what you and Zayn had was just a fling and that you’re not talking to eachother anymore” svarade hon surt tillbaka.

“What me and Zayn had was NOT just a fling!” sa jag lite högre och började gå mot dörren.

“Yeah yeah whatever, and where do you think you’re going?” frågade hon och brydde sig inte ett dugg om att lyssna på det jag nyss sa.

“I’m going out to get some lunch” svarade jag surt och bad till Gud i mitt huvud att jag inte skulle börja gråta mitt framför henne.

“I’m going with you. You can’t go by yourself” sa hon och ställde sig upp.

“No! I rather get mobbed by fans than going to eat lunch with a horrible person like you” svarade jag och försvann ut. Jag skyndade mig förbi allt folk och snart var jag ute från studion och befann mig nu ute i det fina vädret. Jag torkade bort tårarna som rann på mina kinder och hoppades att ingen skulle se mig. Jag hatade Carol. Av hela mitt hjärta. Jag hatade att hon skulle förstöra vad jag och Zayn hade tillsammans. Men mest av allt så hatade jag henne för att hon såg mig som ett projekt. Ett projekt där jag skulle bli så känd som möjligt och att hon skulle tjäna pengar på mig, när jag egentligen hoppades att hon skulle se mig som en vanlig tjej och vara som en extra mamma när jag inte var hemma. För så var hon i början. Hon fick mig att tro att allt skulle vara perfekt. Men jag antog att det enda som hon nu ville var att bli en känd manager med en massa pengar som gillade att förstöra andras liv. Jag hoppas att hon är nöjd för mig har hon förlorat. För alltid. 

Good morning sunshines! Tänkte slänga upp ett kapitel nu på morgonen så släng gärna in en kommentar! :) 
Hoppas ni hade en bra tisdag och att ni får en bra onsdag, hörs snart! :) //Josefin xxx
 

Jättebra del! Som sagt, Carol är en idiot. Hon borde lära sig en läxa.

Super! Har lust att låta Carol smaka på mina ninjaskills ;)

Svar: Tack :) Haha det skulle jag vilja se! :P
Josefin & Frida




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: