---

RACHELS PERSPEKTIV
Jag gick ur Zayns bil och kollade på köpcentret framför mig. Idag skulle bli en rolig dag. Den stora inglasade byggnaden tornade upp sig framför mig och jag nickade nöjt. Jag kände igen ett bra köpcenter när jag väl såg ett. Zayn klev också ur bilen och tittade på mig som stod och tog in luften.
“What are you doing? A mall doesn’t smell anything” sa han frågande.
“That’s where you’re wrong, it does” svarade jag och skrattade lite innan jag grabbade tag i hans hand och vi började gå mot ingången.
“So, I know how it is shopping with you... Which shop are we going to first?” frågade Zayn leendes med blicken på mig.
“Hmm...” svarade jag medan vi gick in genom ingången. “Forever 21” bestämde jag mig sedan för och drog med mig Zayn.
Efter en ganska lång tids runtletande med Zayn efter mig hittade jag äntligen några tröjor och ett par jeans. Vi gick runt i flera olika butiker och jag kunde se att till och med Zayn tyckte det var kul att shoppa. Vi köpte lite småsaker som var roliga att ha, t.ex. så insisterade Zayn på att köpa ett par strumpor med små muffins på till mig.
“I still don’t get it why we bought those socks” sa jag skrattandes.
“Well, I like cupcakes and I like you, see my point there?” frågade han flinandes och tog min hand i sin.
“Hmm, I think so. What does that make me, a cupcake?”
“Yes, a cute one. Too cute to eat up” svarade Zayn medan vi gick ut ur butiken och tittade oss lite runt omkring innan vi gick in i ett par butiker till och jag fick Zayn att köpa en slips. Han var inte säker på att han passade i det men jag insisterade på att han faktiskt gjorde det. Han såg så stilig ut, precis som han gjorde på alla filmpremiärer och sådant som de gick på. Han såg alltid bra ut men kanske ändå bäst när han var ofixad. För han var naturligt snygg. Just som mina tankar vandrade iväg viftade Zayn med handen framför mitt ansikte.
“Rachel? The world is calling Rachel, hello?” frågade han och jag skakade snabbt på huvudet medan jag kom tillbaka till verkligen.
“Yeah, sorry” svarade jag och log lite.
“What were you thinking about?” frågade han medan vi gick och satte oss på en bänk.
“You” svarade jag leendes och jag såg hur det lyste upp i hans ögon.
Han lutade sin panna mot min medan han lade sina armar omkring mig.
“I do really love you, Rachel” sa han medan han tittade djupt in i mina ögon.
Mina smilgropar sköt upp i höjden och jag kände hur mina kinder hettade till lite.
“I really love you too, Zayn” svarade jag och lutade mig fram för att möta hans läppar.
Men plötsligt kände jag hur någon drog mig bort ifrån Zayn.

ZAYNS PERSPEKTIV
Jag drogs chockat bort ifrån Rachel av ett par starka armar. Jag stirrade på henne innan min blick drogs upp emot den som stod bakom henne. Carol. Jag stirrade på Carol och ställde mig snabbt upp. Jag tog tag i Rachels arm och tänkte precis gå därifrån när jag hörde en välbekant röst.
“Going somewhere?”
Jag stelnade till och vände mig och mötte Connors mörka ögon. Sedan tittade jag på Carol, och tillbaka på Conner igen.
“I thought we made it pretty clear that you two are done with eachother” sa Connor och Carol nickade.
Jag tittade på Rachel som såg rädd ut. Min hand fann snabbt hennes hand och jag kramade den hårt.
“And we made it clear that we’re not” svarade jag surt och tittade på Connor.
“Just stop meeting eachother, and you can absolutely not kiss in public! People are going to think you broke up, not think that you’re in love” sa Carol och korsade irriterat armarna.
“But we don’t wanna stop meet eachother, and we are in love. That’s how it is, deal with it” sa Rachel och våra blickar möttes.
“It’s gonna be okay” mumlade jag till henne och vände sedan min blick mot Carol och Connor igen.
“Shut up and listen to us. We’re your managers and we decide these things. It makes me mad that you didn’t listen to what we said on the meeting” sa Connor kallt och även han korsade armarna.
“We aren’t listening to you. You guys can’t decide over our lifes or who we want to date. You’re the one who should shut up” svarade jag honom och försökte hålla mig lugn.
“Just do this, don’t freaking argue about it. It’s not like you can’t get a new girl, she’s just a girl Zayn” sa Connor och mina ögon vidgades.
“She is not just a girl, she means a lot to me. How can you call her just a girl” sa jag mellan sammanbitna tänder.
“Zayn. You’ll get over her. Come on now, let’s get you home” sa Connor och tog tag i min ena arm men jag försökte skaka mig loss.
“I’m not coming with you, I’m staying here with Rachel. Just leave us alone” sa jag och höll fortfarande hårt i Rachels hand med min andra hand.
“Shut the hell up, you know I could end your career just like this” sa Connor irriterat och knäppte med fingrarna för att visa att han faktiskt kunde göra det.
“Then do it” sa jag kallt och insåg inte förrän efteråt vad jag nyss hade sagt.
Jag kände hur Rachel stelnade till och hon tittade på mig.
“Zayn..” sa hon och jag svalde och tittade på Connor.
“Well, I would if I could but I can’t just kick you like that without talking to the rest of my colleagues. Now, come on” sa Connor argt och drog hårdare i min arm vilket fick mig att tappa taget om Rachels hand.
Jag såg hur Carol sa något till henne medan de gick ifrån mig och Connor. Hon tittade ledset på mig och jag gjorde en telefongest med handen som menade att jag skulle ringa henne senare. Hon nickade och jag kunde se hennes blanka ögon innan hon försvann in i folkmängden med Carol. Connor klappade mig på axeln.
“Good boy. Now let’s go, I’ll drive you home” sa Connor.
“Wait” sa jag och slet mig loss ur hans grepp.
“How did you find us? Why are you in Bradford?” fortsatte jag.
“We’re here cause of course we didn’t trust you guys, we knew you wouldn’t listen to us. So we followed you to Bradford, and we just happened to be here for a lunch and business talk” sa Connor och jag gapade av förvåning.
“Did you follow us to Bradford?! What the hell is wrong with you!” utbrast jag argt men Connor tog bara lugnt tag i min arm.
“Shut up and follow me, we don’t wanna get any more attention to us”
Jag följde motvilligt med Connor ut till parkeringsplatsen.
“Screw you” muttrade jag surt och tänkte på Rachel.
Jag undrade vart Carol hade tänkt att ta henne. Men en sak var säker. De kunde inte skilja oss åt.

RACHELS PERSPEKTIV
“Let go of me, let go of me! I don’t wanna be with you and I don’t care why you are here, just leave us alone!” skrek jag argt medan Carol tryckte in mig i hennes bil.
“BE QUIET” sa hon hårt till mig och jag suckade djupt.
“Rachel, this is only for your own best. You need me and my help” sa Carol i ett misslyckat försök att låta tröstande.
“I don’t need you, when did I ever said I need you?! And this is NOT for my best!” utbrast jag och kunde för mitt liv inte fatta hur hon tänkte.
“Yes, you need me. I’m your manager, you need me” svarade Carol lugnt vilket bara gjorde mig ännu mer upprörd.
“No, I don’t need a manager and especially not you. I’m done with you” sa jag och förvånades över mina egna ord.
Carol skakade på huvudet.
“You don’t know what you’re talking about”
“I said, I’m done with you” sa jag högt och stirrade in i hennes ögon.
En rädsla smög sig fram inom mig. Vad hade jag egentligen nyss sagt?


SAFAAS PERSPEKTIV
Where are they, they were supposed to be here twenty minutes ago” klagade jag trött medan jag satte mig i trappan i hallen.
“Calm down, they’ll be here soon” sa Waliyha och satte sig bredvid mig medan hon plockade upp sin mobil.
“I’m bored” sa jag och suckade lite.
Jag gillade verkligen Rachel. Hon var alltid så himla snäll och rolig och vem som helst hade kunnat se att hon gjorde Zayn väldigt glad. Jag hade sett fram emot att shoppa med henne och Zayn men de verkade aldrig dyka upp. Min blick riktades mot dörren som om jag skulle kunna få den att öppna sig med hjälp av tankekraft och att Zayn och Rachel skulle vara där. Rätt som det var öppnades den faktiskt, och in kom en rödgråten Zayn.
“Zayn! Are you okay? Are we going now then?” frågade jag och ställde mig upp men stannade till när jag såg att han skakade på huvudet.
“Wait.. Where is Rachel?” frågade jag med rynkad panna och Zayn tittade ledset på mig.
“She’s not here, I don’t think she’s coming...”
“But, why not?”
“Well, something happened...”
Jag mötte Zayns blick och jag såg i ögonvrån hur Waliyha ställde sig bredvid mig mittemot Zayn.

---

Del 30, vad tycker ni? går C&C för långt?? Ni får se hur det går i nästa del, som kanske kommer på fredag. Men då får ni kommentera bra! :D

Ha det gött //Josefin & Frida xxx

 Update: Glöm inte att ställa frågor i frågestunden :D