The Fame Project - del 44

| Postat i: The Fame Project
Tidigare:

“Let Zayn be in the band, and let him be with Rachel” sa Liam bestämt.

“Hmm, let me think... No, no and.. no” sa Connor och Carol skrattade till.

“I’ve been waiting to hear that for so long now. And Rcahel, you’re not finishing this film. Or any other film, for that matter. You’re going home” Rachel bara skakade på huvudet och kurade in sig i min famn.

“Okay, I’ll fix you home. Be with your gay-tattooed muslim, I’ve never liked him anyway. Just the way that I’ve never liked you” sa Carol och ställde sig i hissen med Connor som nu hade öppnats. Connor flinade elakt åt mig.

“One Direction is officially over! Oh my god, you can’t even imagine how many times I’ve wanted to say that” sa han medan hissdörrarna sakta stängdes. Det var då orden verkligen sjönk in på riktigt för mig. One Direction hade just slutat att existera.

 


RACHELS PERSPEKTIV

Jag kollade chockat på de andra. Var det här slutet? Fanns inte One Direction längre? Fanns inte min karriär längre? Tusen frågor cirkulerade runt i mitt huvud och allt kändes så konstigt eller tomt var nog ett bättre ord att beskriva detta.

“Is this the end?” frågade Niall och det såg ut som om han skulle börja gråta vilken sekund som helst.

“Of course not! Our true fans will stay with us even if we don’t have any management. And besides, we need to finish this tour, they can’t just say that One Direction is over and two seconds later we’re not a band anymore. We can do this without Connor. We still have Paul and Simon” sa Liam och de andra nickade.

“And we can easy find another management” instämde Zayn och tog min hand i sin.

“Grouphug!” utbrast Louis och vi alla ställde oss i en ring och kramade om varandra.

“We’ll get throgh this” sa Harry och vi andra nickade instämmande.

“Now let’s check out of this hotel and find another one” sa jag och vi gick till killarnas hotellrum för att packa ihop deras saker. Jag följde med Zayn till hans rum och väl där inne andades jag ut. Det kändes som om jag hållit andan hela vägen från hissen till hans rum för jag ville verkligen inte stöta på Connor och Carol. Det var min värsta mardröm.

“Are you okay?” frågade Zayn och kollade oroligt på mig. Jag nickade och log ett litet leende. Han lade ner det han hade i händerna i hans resväska innan han kramade om mig.

“It’s not over Rachel. They won’t get away with this” sa han och strök mig över ryggen. Jag nickade mot hans axel. Jag ville så gärna tro honom men det var något inom mig som sa att det inte skulle bli så bra som jag hoppades.

“Come on, you need to help me packing” sa han och kysste mig snabbt på munnen innan vi gick till sovrummet och började packa ner hans kläder. Eftersom de inte varit här så länge så hade han inte packat upp så mycket vilket gjorde att det gick snabbt att packa allt.


Efter tio minuter var vi ute i korridoren med Niall och Liam och väntade på att Louis och Harry skulle bli klara med sin packning.

“So Rachel, do you know any good hotels here?” frågade Niall mig och jag skakade på huvudet.

“Nope” svarade jag.

“Okay but we’ll just find one. It’ll be okay. As long as you and me are okay, everything else will also be” sa Zayn och tittade på mig. Jag började le som en idiot och kände att mina kinder hettade till.

“Someone’s blushing” kommenterade Liam vilket bara fick mig att rodna ännu mer. Jag gav honom en mörk blick. I ögonvrån såg jag att Zayn skrattade lite.

“Don’t laugh at me, it was your fault from the beginning” mumlade jag men kunde själv inte hålla borta ett leende ifrån mitt ansikte. Jag hade saknat Zayn så sjukt mycket och nu stod han här, framför mig. Och han hade rätt, tillsammans kunde vi klara allting. Vad som helst. Trots denna jobbiga dagen med Carol kunde han alltid få mig att le. Vi alla stod och småskrattade när Louis och Harry kom fram till oss med varsin enorm fullproppad väska.

“What’s so funny?” frågade Harry snabbt och tittade runt på oss. Hans blick fastnade självklart på mig.

“You look funny when you blush, I bet it was Zayn who made you look like a tomato” sa han, som svar på sin egen fråga han nyss hade ställt.

“Oh, shut it Harry” mumlade jag och tog ett steg in i Zayns famn. Jag kurade ihop huvudet emot hans bröst så att ingen kunde se mitt ansikte.

“Don’t be mean to my my girlfriend, I’ll punch your ass” sa Zayn skämtsamt och tog tag i min ena hand.

“Let’s go and find a hotel then?” frågade jag och alla ja-ade i kör. Vi gick tillsammans ner till lobbyn där en massa folk stirrade på oss. Kanske inte så konstigt om de hade hört det högljudda grälet som vi hade haft utanför hissarna på vår våning med Carol och Connor. Och så var ju killarna världskändisar, och nästan jag med. Jag hade bara blivit mer känd sen jag blev tillsammans med Zayn, men så länge jag fick vara med honom brydde jag mig inte om hur känd jag var. Jag försökte ignorera alla blickar som vi fick men det var svårt. Eftersom världen nu trodde att vi hade gjort slut, ja eftersom att vi inte hade setts på länge plus att Carol och Connor hade försökt få alla att tro det, så kanske folk som kände igen oss och såg oss gå hand i hand blev förvånade. Men skitsamma, jag var med Zayn. Han var här, och det skulle bli okej. Vi skyndade ut ifrån lobbyn och började leta efter ett bra hotell som låg en bit härifrån så att Carol och Connor skulle få för sig att följa efter oss. Och för en gångs skull, så brydde jag mig inte om vad Carol tyckte. Jag brydde mig heller inte om alla fåniga paprazzis som var överallt. Det var ändå över, som ett avslutat kapitel i mitt liv. Och jag visste att jag klarade mig bättre utan henne.


LOUIS PERSPEKTIV

“Finally, I’m so tired” suckade jag och slängde mig ner i den stora hotellsängen. Vi var nu på ett nytt hotell som vi ganska snabbt hade hittat och här tänkte vi stanna. Eftersom vi varken hade management eller Rachels manager kvar eftersom de alla hade sparkat oss, iallafall vad de trodde, så fick vi helt enkelt klara oss själva nu. Det kändes konstigt, för vi var alltid så vana vid att bli uppassade. Vi alla satt eller stod i mitt hotellrum och funderade på vad vi skulle göra nu. Vi hade trots allt en konsert ikväll, och hur skulle vi ta oss dit utan något management? Vi fick ta taxin som alla andra och hoppas att inte bli alltför upptäckta.

“We need to go soon if we’re gonna make it in time to the concert, with all the preperations” sa Harry och jag nickade.

“I just think I need an energy drink or something” sa jag och reste mig upp ifrån sängen. Zayn ringde en taxi och vi packade allt vi behövde ha med oss. Det mesta skulle ju redan finnas där när vi kom dit, men lite smågrejer behövdes ändå. Vi alla hade varsitt rum förutom Zayn och Rachel som delade. De hade inte setts på så himla länge och det var som om de var nykära igen fast de inte var det. Det kändes bra att se Zayn så glad trots den allmänt kritiska situationen. De stod och gosade i ett av hörnen och det fick mig att sakna Eleanor. Vi hade ju verkligen inte setts på länge sen turnén startade och jag saknade henne mycket.


ZAYNS PERSPEKTIV

“I don’t wanna go yet” mumlade jag i Rachels öra. Vi låg och gosade i vår säng som vi delade i vårt hotellrum och vi skulle egentligen ge oss av till konserten nu.

“Me neither, but you have too. And besides, I haven't been at one of your concerts yet so I don't wanna miss this" svarade Rachel. Jag nickade och ställde mig upp från sängen.

“Let’s go then” sa jag och höll ut min hand mot Rachel som hon tog.


Väl framme vid arenan så gick tiden snabbt och snart var det dags att gå upp på scenen. Jag fann Rachel sittandes på en av sofforna här backstage och jag gick fram till henne.

“You can stand over there when the show starts, Paul will be there too” sa jag till henne och pekade bort vid sidan av scenen. Hon nickade leendes och mötte sedan min blick.

“Zayn!” hörde jag Liam ropa och jag vände mig om för att se Liam vinka dit mig. Jag vände mig mot Rachel igen och pussade henne lätt på munnen innan jag gick bort till resten av killarna.

“Good luck!” hörde jag Rachel ropa och jag vände mig om och log innan jag ställde mig med killarna och fick min mikrofon.

“Five seconds!” hörde vi någon ropa och vi ställde upp oss vid ingången av scenen. Jag kollade bak och mötte Rachels blick hon vinkade mot mig och jag vinkade tillbaks innan vi sprang ut på scenen och publikens skrik fyllde mina öron. Vi vinkade till publiken innan introt till I Would började och snart var konserten igång för fullt.


RACHELS PERSPEKTIV

Jag kollade leendes på när killarna gjorde sin grej på scenen. De hade kommit längre än hälften av konserten och publiken var galna. De skrek högt, hoppade, dansade, grät, skrattade. Ja, allt.

“Okay, so we was thinking that we would answer som Twitter questions now” sa Harry i mikrofonen och alla skrek ännu högre.

“The first one is from HannahStyles, and she’s asking; Can you do “screw tha lightbulb pat the dog”?” sa Liam och Louis började genast göra någon konstig dans som de andra sedan också gjorde. Jag kollade på Paul som skrattandes skakade på huvudet samtidigt som han höll koll på publiken. Killarna fortsatte med några Twitter frågor och när de kom till den sista så sa Louis;

“I’ve saved this for the last because it’s my favourite!” i mikrofonen vilket fick alla att skrika ännu högre.

“I don’t know if I want to know this” mumlade Harry med ett leende innan han vände sig om mot skärmen för att kolla på tweeten som nu syntes. Jag gapade, varför hade Louis valt den tweeten av alla som fanns?

“The question is: Is it true that you, Zayn, are back together with Rachel?” sa Louis med ett flin och jag kollade på Zayn som också verkade chockad. Bredvid frågan så fanns det en bild som visade mig och Zayn när vi höll handen ute idag. Min första  tanke var, hur skulle Carol reagera? Men sen kom jag på att hon och Connor inte var med i bilden längre eftersom de redan sparkat oss så därför kunde Zayn säga vad han ville. Jag mötte Zayns blick och log mot honom innan Louis ännu en gång förde mikrofonen mot munnen.

“So Zayn, what are you saying?” frågade han så seriöst som han kunde. Zayn log mot mig  innan han också förde mikrofonen mot munnen.

“I guess you can say that we’re back together. And I couldn’t be more happy” svarade han och kollade in i mina ögon. Publiken “aawwade” och jag log. Zayn var den mest underbara kille man kunde få.


Konserten var över och vi var nu tillbaka i våra hotellrum. Jag i Zayns armar samtidigt som vi kollade på tv.

“You were amazing tonight” sa jag och strök hans arm som var runt mig. Han log och kysste mig på munnen innann han svarade.

“Thank you Rachel, it means a lot.” Jag vände blicken mot tv:n igen som nu visade kändis skvaller och skulle precis ta en klunk av vattnet jag hällt upp i ett glas när nyheten som kom upp stoppade mig.

“Today we got confirmed by Zayn, from One Direction, that he and his ex-girlfriend Rachel Moore are back together. But after I got in this video a few minutes ago I’m not sure about their managers anymore. How could they do this to the couple that everybody loved? It’s breathtaking, take a look by yourself” sa programledaren och snart visades en video på när vi hade bråkat med Carol och Connor idag i lobbyn av vårt gamla hotell. Videon visade allt som hade hänt och man hörde klart och tydligt vad Carol och Connor sa. Jag höll på att tappa glaset jag hade i handen men fångade i sista sekunden upp det. Både jag och Zayn stirrade på videon i tystnad. Herregud. Jag visste inte hur någon hade lyckats filma detta men det gjorde mig på något sätt glad. Glad att världen äntligen skulle få veta vilken riktig skit Carol var. Och Connor också. Kanske skulle nu saker ändras? Kanske, men bara kanske, var det över för dem. Men för mig, var det bara början av något nytt utan Carol.
 

Heeeej!! Först vill jag bara tacka för alla kommentarer i förra kapitlet :D Det betyder jättemycket! ♥ Sen ville jag också säga att vi har ändrat våra låtar på bloggen från One Direction låtar till våra favoriter (förutom 1D) för tillfället. Vi har kvar Still The One, They Don't Know About Us och Live While We're Young eftersom de låtarna tänker vi på när vi skriver på våra noveller, i alla fall de två första :P 
 
Anyway, vad tyckte ni om kapitlet? Det tog lite tid att få klart det men jag hoppas ni gillade det :) Vad tror ni kommer hända? Kommentera påååå :P Minst 6 kommentarer för att få nästa del av STO på onsdag :)
//Josefin & Frida ♥♥♥

Jättebra del! :) Bra att någon filmade bråket så hela världen kan se vilka idioter Carol och Connor är.

Längtar till nästa del

Superduper bra kapitel!!<3 Jag tycker de gör rätt och skiter i Carol och Conner...Anyways, ni är grymma så fortsätt skriv!! Kram<3

Åh, du äger!

Så jäkla bra!!

Jag tyckte delen var super. hur lyckas ni skriva så bra. :D

JO jag måste bara kolla. är det tre noveller ni har sammanlagt skrivit på denna blogg?

Svar: Japp, den första vi skrev var LWWY (Ellie & Niall), den andra vi skriver på nu är TFP (Zayn & Rachel) och sedan har vi STO - uppföljare till LWWY - (Ellie & Niall) :)
Josefin & Frida




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: