“Rachel?” frågade jag med rynkad panna. Fortfarande inget svar.

“Rachel, where did you-” började jag men blev avbruten.

“I’ll talk to you soon mum, bye. Love you” sa hon och innan jag visste ordet av det hade hon lagt på.

ZAYNS PERSPEKTIV

“What do you mean with the tour has been extended? I thought it would last in three months” sa Harry efter att Simon och Connor berättat att vi skulle förlänga vår tour till Nord Amerika, Australien, Nya Zeeland och Japan.

“Instead of just having a tour in Europe we thought that it would be much better if you had an world tour” svarade Connor. Hans röst gav mig kalla kårar.

“Of course you wanted to, you just want to get as much money as possible. But let me tell you something. Nobody in here likes you” sa jag vasst och kollade in i hans ögon.

“Watch your mouth kid” svarade han.

“Really? Why? Because last time I checked you weren’t so nice yourself” sa jag spydigt tillbaka. Simon och killarna kollade storögt på fighten som utspelade sig mellan mig och Connor.

“If you just had listened to me and Carol about your relationship with that actress nothing of this would’ve happened and we two would’ve been on good terms” sa han och satte nävarna i bordet.

“‘That actress’ does actually have a name” muttrade jag surt.

“Anyway, we need to check the dates of the concerts in the US one more time” sa Simon och kollade mellan mig och Connor. Ett leende spred sig på mina läppar. Att åka till USA var kanske inte så dåligt iallafall.

“Don’t even dare to think of that Zayn” sa Connor som tydligen kunde kolla in i andras hjärnor.

“Think of what?” svarade jag.

“The actress! When you’re in the US I don’t want to see or even hear any rumours about you and the actress again, understood?” sa han och blängde på mig.

“I don’t know what you’re talking about. I just love the fans in the US. Can’t wait to be there” svarade jag och ryckte på axlarna. Om han bara visste vad jag hade för planer.

RACHELS PERSPEKTIV

Det hade gått snart en vecka och repetitionerna gick bra. Även om vi inte hade kommit så långt så var det riktigt kul. Jag och Zayn hade pratat varje dag. Men det kändes som om Carol anade något. Många av de gånger som jag pratat med Zayn så hade hon kommit in och jag hade fått låtsas att det var någon i min familj varje gång. Men jag vet att hon inte litade på mig och att hon skulle göra allt för att få reda på sanningen. Därför var jag tvungen att ligga lågt och inte smsa m.m. med Zayn när det fanns en risk att Carol kan märka vad jag gör. Den risken var ju förstås väldigt stor. Så det var därför som jag här om dagen köpte en till telefon. Då kan Carol kolla den gamla hur mycket hon vill eftersom jag ändå  har en ny. Super! Eller hur?

Jag raskade på stegen mot studion när jag insåg att jag skulle bli sen. Carol skulle bli ännu mer sur. Solen sken som vanligt här i LA och jag och en av mina motspelare, Lauren Sweetser, hade bestämt oss för att gå till stranden efter våra repetitioner. Hon var den som jag hade kommit närmst här i LA och vi hade blivit bra kompisar. Men jag hade inte berättat för henne om Zayn. Jag var rädd att någon som inte skulle, skulle höra när vi pratade om det. Därför höll jag tyst. Men jag ville ändå berätta, det var jobbigt att hålla allting inom sig hela tiden.

“Rachel! You’re late” sa Carol när hon mötte upp mig i studion.

“And you think I don’t know that?” svarade jag medan jag gick rakt förbi henne och ignorerade hennes arm som hon hållit ut för mig. Jag behanlade henne praktiskt taget som luft.

“Rachel, stop being so mad and immature” sa hon när hon följde efter mig.

“You know, Carol...” började jag och vände mig om. Våra blickar möttes och jag sträckte på ryggen. Hon skrämde mig inte ett dugg.

“I don’t really care about what you think about me and how I am. Because we’re not even friends anymore, and we’re never gonna be that again. And it’s all your fault, so I’m gonna do this film and do my best to ignore you. Now if you excuse me please, I have so much better things to do than talking to you” fortsatte jag vasst.

“Don’t treat me like that, you’re acting like you still care about that stupid famous boy” sa Carol. Hon spände sina käkmuskler, något hon bara gjorde när hon var på väg att bli riktigt arg. Men jag lät inte det skrämma mig, hon var bara för mycket.

“Well, just because we broke up it doesn’t mean that I just stopped caring about him like that. Especially when it wasn’t me and him that decided about the broke-up. You need to understand that I can’t just be fine and happy and smiling to everything. I’m a human and I have feelings too. But of course you wouldn’t understand that, because I don’t think you have any feelings yourself. Now I’m gonna go back to ignore you, that worked better” svarade jag argt och vände på klacken. Jag gick därifrån och in till de andra skådespelarna. Jag kanske hade sagt för mycket, men jag ville inte vika mig inför Carol. Inte en gång till. Hon förtjänade inte min respekt och då skulle hon heller inte få den. Vi hade bråkat i princip varje dag och hon försökte prata med mig. Men varje gång hon gjorde det ignorerade jag henne för jag ville inte prata. Men det verkade tydligen inte gå in i hennes idiotiska huvud. Det var nästan som om hon försökte bygga upp vår relation igen, vilket var fullständigt patetiskt. Som om det hon hade gjort aldrig hade hänt. Att skilja på mig och Zayn var en stor grej och Carol bara viftade med handen och betedde sig som om det inte hade hänt. Jag ville inte vara med henne, jag hade klarat mig jättebra själv. Carol var minst lika sliskig som Connor och hon var ändå bara ute efter pengar. Hur hade jag kunnat vara så blind för det de senaste åren? Carol och Connnor var väldigt lika. Om bara Carol hade vetat att jag fortfarande var med Zayn hade hon strypt mig levande. Bokstavligt talat.

LOUIS PERSPEKTIV

“Bonjour Paris!” utbrast Niall i det ögonblicket vi landat i Frankrike och nu stod på fransk mark. Vi andra började skratta åt hans dåliga uttal men Harry suckade.

“Niall, I told you it was bonjour Paris” sa han med perfekt franskt uttal och Niall bara skakade på huvudet åt Harry.

“I can say it as I want to Haz, and-” Han avbröts av tusentals tjejer som på en och samma gång skrek allt var de hade när de fick syn på oss. Paul ställde sig framför oss.

“Boys, just keep calm. The security and I will help you through without any problems” sa han och vi alla nickade bara enkelt. Vi var vana vid enkla instruktioner och oftast blev det aldrig några problem på flygplatserna, vi fick ofta gå in och ut bakvägar eftersom fansen bokstavligt talat var överallt. Vi lyckades komma ut till en limousin säkra och hela, vilket var tur. Vi alla var nog ändå för trötta för att skriva autografer och ta bilder, allt jag ville var att sova. Jag tittade på Zayn som satt med sin mobil, igen. Han hade gjort det väldigt mycket det senaste, men det var förståeligt för han höll ju trots allt kontakt med Rachel.

“How is Rachel?” frågade jag honom nyfiket. Vi hade ju inte sett henne på länge heller och jag saknade henne och hennes galna idéer. Han nickade tyst och satte ett finger framför läpparna, som att jag inte fick prata om Rachel. Jag höjde frågande på ögonbrynet åt honom och han nickade diskret åt Pauls håll. Det gjorde mig inte mycket klokare och jag rynkade pannan åt honom. Han gav mig bara en blick vände sedan sin blick ut genom fönsret. Jag korsade irriterat armarna. Jag fattade ju ingenting, varför fick jag helt plötsligt inte prata om Rachel?

“Zayn, what is wrong? Why can’t I ask you about Rachel?” frågade jag trött. Vi hade kommit fram till hotellet för att sova, men jag hade inte kunnat sluta grubbla över varför Zayn hade betett sig som han hade gjort. Och nu satt jag i hans rum, mitt i natten i ett hotell i Frankrike. När jag hade kommit in i hans rum hade det varit tänt, han hade nog inte kunnat sova precis som jag. Jag tittade på Zayn som suckade och grejade med sitt hår.

“Well, Paul was in the car. Plus the driver” sa han och jag ryckte på axlarna.

“So what? I thought...” började jag men tystnade när det gick upp för mig hur det hela låg till. “Paul doesn’t know about you and Rachel, does he?” frågade jag trots att jag redan hade fattat att det var så. Han nickade.

“No one knows, except us. But it’s so easy that it comes out! I’m so scared, Louis. For every person who knows it’s becoming a bigger chance for it to come out” sa han och jag tittade på honom, fanns där för att lyssna.

“You don’t have to be scared Zayn, you know that me and the other lads are totally on your side in this fight against management” sa jag och lade en hand på hans axel.

“I know and I’m really thankful, but this isn’t easy and just because you’re on my side it doesn’t mean that we can win. I’m so scared that Connor or Carol will find out in some way. Do you understand what will happen if they do? Both me and Rachel will be kicked from our jobs and become nothing. And I’m not doing that Louis, I’m not. Rachel told me that Carol is suspicious about us. How are we gonna make this work the whole summer?” sa han och lutade sig emot mig. Jag kramade honom hårt.

“Zayn, you can do whatever you want but giving up. You’re not giving up, do it for her” sa jag mjukt. Jag var fast besluten att få honom på bättre tankar.

“I’m not giving up, it’s just hard to pretend to not care about someone that your whole life is about. It’s hard to not being in love, when you really are. And now we’re on world tour and I have to be okay even though I’m not really are” sa han och jag nickade emot hans axel.

“It’s okay, Zayn. You don’t have to pretend that you’re okay if you’re not, not in front of us. We’re here for you, always” sa jag och han log svagt.

“Thanks Lou, I appreciate it” svarade han och jag log tillbaka.

“Well, no one of us seems able to sleep right now, so what about we get some popcorn, the other lads and Toy Story?” frågade jag glatt. Zayn skrattade lite men nickade.

“Liam’s gonna love it at least”.