Still The One - del 15

| Postat i: Still The One
Tidigare:

Efter vad som kändes som en evighet kom det ut en sjuksköterska ifrån rummet intill.

“Are you Niall Horan’s family?”

“Yes!” utbrast Ellie snabbt och ställde sig upp.

“I have some bad news, and some good news.”


ELLIES PERSPEKTIV

“I have some bad news, and some good news.” sa tjejen som såg ut som en sjuksköterska. Jag stirrade på henne och mitt hjärta hoppade över ett skutt.. Jag ville inte ens veta de dåliga nyheterna. Tänk om Niall var döende, och skulle lämna mig? Nej. Det var han inte. Det fick han inte vara. Min blick riktades snabbt till sköterskan och jag svalde hårt. Jag kände hur Harry kramade min hand hårt och jag bet mig i läppen och fick fram en fråga som lät mer som en viskning.

“Tell us all of the news?”

“Well, the bad news is that Niall has his rib broken and wounds and bruises over his body. We also think he got a concussion when he hitted his head but that’s all. The good news is that he’s awake now and you can go visit him, just stay calm cause he’s a bit tired” sa hon och innan hon hann säga något mer så var jag på väg mot Nialls rum. Jag hörde de andras steg bakom mig, men jag skulle in först. Jag ville se att han var okej, jag behövde veta att han var okej. Det sköterskan hade sagt hade gjort mig lättad, Niall skulle absolut överleva detta. Men jag behövde se med egna ögon att han var vaken och var okej. Eller ja, så okej som han kunde bli för tillfället. Jag skyndade mig in i rummet där Niall låg. Synen av honom fick mig att stanna till. Jag hade ju förväntat mig att han skulle se trött och gipsad ut, men han såg ut som ett litet barn som hade skrapat upp knät och som hade blivit omplåstrad av sin mamma efteråt. Hans panna var omplåstrad, som mycket av resten av hans kropp också var. Det gjorde så ont att se honom så svag. Han fick syn på mig i samma stund som jag fick syn på honom och hans ögon blev genast osäkra. Osäkra på mig, eftersom att sist gång han hade sett mig var när han hade smällt igen vår dörr och lämnat mig där, undrande över vår framtid.

“Ellie?” frågade han hest. Hans blick lämnade inte min, som om han inte kunde tro att det faktiskt var jag. Jag skyndade mig fram till hans säng och torkade mina kinder som fortfarande var lite blöta. Niall hostade till lite medan jag lutade fram mig över sängen och tittade djupt in i hans ögon.

“I’m so sorry for everything, Niall I-” började jag men han placerade ett finger över mina läppar.

“Don’t be” viskade han och placerade sina händer på mina kinder. Jag hade saknat hans närhet så himla mycket.

“But...” började jag men blev avbruten av honom igen.

“I’m the one who should be sorry Ellie. I know that right after I slammed that door that it was the biggest mistake I’ve made. I was a real dick and I acted like shit, of course it’s not your fault you’re pregnant. I love you and I do think we’re ready, it was just a big shock and I wasn’t thinking. Can you forgive me?” frågade han med en brusten röst. Min mun formades till ett o, jag visste inte vad jag skulle svara. Jag var inte alls beredd på detta och jag visste verkligen inte vad jag skulle säga. Jag bara stirrade på honom, oförmögen att få fram ett ord. Hans ögon blev blanka och jag hörde hur han svalde.

“Ellie, I can’t live without you” viskade han och tårarna började nu rinna ner för hans kinder.

“Please, give me a chance to make it right. Cause I swear I would make it right this time” fortsatte han och strök sina tummar under mina ögon. Jag svalde och försökte tänka klart.

“But what about the baby? And I thought you were dead when I found you in the car, you scared me to death” mumlade jag och tittade in i hans tårfyllda ögon. Allt jag hade tänkt på de senaste dagarna var honom, och jag ville bara att allt skulle vara som förut.

“I’m sorry, I was on my way to you to make it right. But all I could think about was your crying face when I slammed the door the other day. And I didn’t look on the way, I should have” svarade Niall tyst och tittade ner för en sekund men mötte genast min blick igen.

“Never do that again, Niall I’m so glad you’re alive and I was so worried about you” sa jag allvarligt och han nickade.

“I’m also sorry I called the baby fucking child... It’s not a fucking child, not at all. It’s a beautiful, wonderful baby cause he or she will have the best mum in the world” mumlade han och för första gången på riktigt länge så log jag. Mina mungipor sköt upp i höjden och jag kunde inte hjälpa det. Jag var så galen i min irländska kille att jag aldrig skulle kunna låta bli att förlåta honom.

“Do you really want to keep it?” frågade jag ärligt, för jag behövde verkligen veta.

“Yes, I do. I love you” sa han och tittade djupt in i mina ögon.

“I love you too, Niall. Nothing can change that” svarade jag och pressade försiktigt mina läppar mot hans.

“Aww look at the love couple” hördes en röst från dörröppningen som inte var någon annan än Louis. Jag bröt kyssen med Niall och blängde på honom vilket bara fick honom att skratta.

“You are seriously the worst moment ruiner in this whole world” sa Niall en aning surt men med en glimt i ögat. Harry skrattade lite med Louis men jag kunde se att han såg glad ut.

“I’m so glad you guys solved it” sa han glatt och kom fram och satte sig på stolen bredvid sängen.

“Me too, I couldn’t be happier” sa Niall och tittade rakt på mig. Jag log stort och pussade han på kinden. Han lutade sig fram med munnen emot mitt öra.

“Can’t you stay the night here, with me?” viskade han vilket fick mig att le större och fjärilarna i min mage att dansa.

“I don’t think they will allow me” svarade jag i hans öra. Han bara log finurligt.

“Then I will make them allow it” svarade han sedan. Jag nickade bara som svar, och jag kunde inte sluta le. Vi var sams igen, och allt var bra.

“Oh please, a photo will last longer” sa Louis skämtsamt och jag bara himlade med ögonen.

“Ellie, now you need to move cause we’re going to hug attack him” sa Zayn och jag flyttade mig ur vägen.

“Just don hurt him, he’s already hurt enough” sa jag och de alla omfamnade Niall. Jag log åt synen, att se dem alla återförenade igen gjorde mig så himla glad. När de hade släppt taget om honom så gick jag fram och satte mig på stolen bredvid sängen. Jag greppade tag i hans händer och log mot honom.


Det knackade på dörren och in kom en sjuksköterska.

“I just came to tell you that the visitors time is over” sa hon och jag kollade på klockan som hängde på väggen i det lilla kala rummet. Killarna suckade och kramade Niall hej då innan de försvann ut från rummet.

“Is it okay if I stay here tonight?” frågade jag sjuksköterskan och hon skakade på huvudet.

“No, I’m sorry miss” svarade hon och jag suckade innan jag kollade på Niall. Han kollade besviket på sjuksköterskan och sade sedan;

“Please, my girlfriend here is pregnant and I don’t want her to be alone” sa Niall och tog min hand i sin. Sjuksköterskan suckade.

“Fine, but just this time” sa hon innan hon försvann ut från rummet. Jag log och pussade Niall på kinden.

“I don’t have anything to sleep in” mumlade jag och drog undan en hårslinga som föll fram i ansiktet.

“I think Liam brought clothes, check in the bag over there” sa Niall och pekade på soffan som fanns och där stod det en väska. Jag öppnade den och tog fram en tröja som jag kände igen som Nialls. Jag satte på den och tog av mig byxorna innan jag lade mig ner bredvid Niall i den lilla sängen. Han drog in mig i hans famn och jag lade min ena hand på hans bröst medan den andra var i hans hår.

“I have missed you so much Ellie, and I’m so sorry for what I did” sa han och kollade in i mina ögon.

“I’ve missed you too and I have already forgiven you. You don’t need to say sorry” svarade jag och log.

“I know that you forgave me but I still feel like a compeletely dork, I shouldn’t have done what I did and-” sa han men jag avbröt honom med att kyssa honom på munnen.

“Shut up Niall or I’ll punch you in the ribs” hotade jag med ett flin och han skrockade lite.

“Niall listen to me. I know what you did wasn’t okay but these few days I discovered that I can’t live without you so if you thought that I would break up with you, you thought wrong. Becasue I love you Niall, and a baby shouldn’t come in our way. If you don’t want the baby I can do an abortion” sa jag. Han kollade på mig med stora ögon.

“No! You’re not going to abortion, like I said I want the baby. I don’t know why I reacted that way but you’re not going to do an abortion. I love you and I also love the baby” sa han och jag log.

“I love you too Niall, let’s just put this behind us and focus on the future” sa jag och gäspade.

“Sounds great, are you tired?” Jag nickade som svar och han kysste mig på pannan.

“Let’s sleep then” sa han och drog mig närmre honom. Denna kväll somnade jag snabbt och det var det bästa sättet att somna på. I Nialls armar.

Aawww, allt är äntligen bra mellan Nellie :) Men kommer det hålla? Kommentera vad ni tror. Minst 6 kommentarer för att få nästa del av TFP på fredag :)
 
Ha det bra :) //Josefin & Frida 

Jättebra del! :) bra att det äntligen löste sig mellan dem. De är så gulliga mot varandra så jag hoppas allt att de håller i sig.

Gud så spännande!! Jätte fint skrivet!

gud vad bra. det man har hoppas på blev sant. längtar till nästa del och se vad som händer. hopppas det inte blir något dåligt som händer. det räcker att Niall är på sjukhus och så. men det blir nog super. :D

Bääst när kommer nästa kapitel kan inte vänta !!

Svar: på fredag kommer nästa del av tfp och på söndag kommer nästa del av sto :)
Josefin & Frida

Så himla bra!!

så himla bar :)

Moa

Lika bra som alltid, om inte snäppet bättre! :D Xx




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: